bigcitylifeinkungalv

Jag ska gå rakt på sak, Nea den snea är ett fantastisk smeknamn. Men ett bloggnamn är det inte, ett bra bloggnamn präglas av en säregen melodi och en mystik du annars bara kan uppleva i djungeln. Så ett namn behöver alltså serveras. Svensson säger varsågod från sig sig själv men utan att leverera. Den tunga bördan hamnar på mina axlar, lyckligtvis är jag lite starkare idag än igår. Igår var betongkepsen som gjuten vid min skalle. Fast inte är det någon glamour över en bakfylla, vi slänger oss över lördagkvällen. En orgie i sprit, skitsnack, dålig dans och vilseledanden.

En lördagkväll som skulle bli en stillsam sådan. Det var åtminstone vad vi sa. Fast tanken i bakhuvudet talade om för oss att det knappast var aktuellt. Det vore slöseri av kvalitet att inte släppa loss oss två herrar. Att ha oss innesittandes en helg är kanske inte ett brott, det är inte värre än att ladda hem en film, men nog är det roligare att höra Svensson säga varsågod än att se på en rippad rulle? Nog är det roligare att höra mig dra samma skämt för garderobsgubben ännu en gång, med lika dämpad respons som vanligt? Nog är det ett jävla under att vi inte är inspärrade än. Fast i helgen var det nära, hade inte männen i de vita rockarna fått in ett tips om att Gåsen var i Lund hade vi nog varit fast. Att han flugit söderut var såklart en stor miss, men hans uppdrag som schlagerrapportör var tvunget att fullföljas. Kaptenen fick istället hänga med oss och även om det var trevligt så kändes det ändå ganska snabbt.. tomt.

Vi hade inte mycket alkohol hemma i huset. Tack och lov så var inte Gåsen här så all sprit kom till användning, ingenting hälldes ut.

Svensson vill reta mig och säga att jag i helgen gick från klarhet till klarhet. Tyvärr verkar minnet fungera precis tvärtom. Den vanliga oasen av bloggmaterial har drabbats av torka, kvar finns bara en öken. Jag hade kunnat sätta mig ner, tagit fram min spade och min hink, dragit en vals om att Gåsen hånglade upp både en kapten och en polack, men jag avstår. Jag kan gotta mig i att Chrickes färdigheter när det kommer till att fixa efterfest är på samma nivå som den gode Hjalmars högerfot. Tur att han åtminstone dansar på ett sådant sätt att tjejerna runtomkring faller omkull av förtjusning.

Veckans groggtips? Avloppsröret. Fråga efter den näst äckligaste groggen i baren och den är snart i din ägo. Den var trots namnet inte god alls. Svensson slog till med sin strålande logik, groggen var äcklig och skall därför halsas, inte ställas åt sidan. Jag följde hans exempel och lider fortfarande av sviterna.

Förlåt alla läsare som var på Kockar i helgen. Jag hörde att jag hotat en mängd personer om en eventuell uthängning här på bloggen. Något sådant är dock inte aktuellt, det är inget som förekommer på den här sidan. Ingen har än så länge blivit uthängd här och så ska det förbli. Förlåt. (Tappade du näbben nu, Gåsen?)

Långeman promenerade till baren och tillbaka, ofta och länge. Han var ännu en gång längst på stället. Snygglisa fortsatte sin fina trend och kunde än en gång glänsa med sin närvaro. Det hann jag uppfatta mellan mina och Svenssons rundor. Kaldis var på nya klubben Free Cocks och rapporteras ha haft munnen full. Jag vet inte vad som menas med det.

Jag vandrade hem med Knöös under min arm men lyckades ännu en gång gå fel. Vi var nog inte riktigt framme vid Skafferiet, men nog var det nära. En vändning senare var vi åtminstone hemma och shottade fram John Blund. Dagen efter såg vi på paralympics-hockey. Om det var Norge eller Tyskland som spelade vet inte Knöös, han vet bara att Bulgarien ligger vid Spanien. Det visste inte jag.


"Min fullhet är fan full, men din fullhet, den är fan svinfull."
Jag försöker föra ett resonemang med Svensson men misslyckas nog.