bigcitylifeinkungalv

Ryktena, myterna om den förbjudna sidan, historier du fått höra sen du var ett litet paket, när nallebjörnen var din bäste vän. Det var där vi hamnade på förfest och ett kulturmyller utan dess like presenterade sig framför våra ögon. Jag stod där totalt hänförd och blickade ut över sällskapet. Här skulle jag ha det roligt ikväll sa jag högt för mig själv. Vi slog oss till bords och spelade ölspel och min vinare kändes helt fel just då. Trots att det var tyskt. Kvällens nation var annars Island som hade två av sina allra vassaste knivar på plats. Haffy visade mig Isländsk kultur och jag förstod snabbt att fisken skall vara torkad, havet blått och spriten god. Det hettade dock till efter ett tag och jag blev ifrågasatt, "skriver med vänsterhanden och dricker vin, du kan inte vara journalist!". Journalist har jag heller aldrig kallat mig, möjligtvis idiot, men det är en annan historia. Svensson blev istället kallad för en rödhårig mittnia som sitter på bänken. En klockren analys av en allt annat än klockren man.

Vi valde att röra oss vidare, Ahlafors kändes väldigt avklarat. Vidare till nästa håla och valet föll på Kareby. Där var några kor, ett par getter, folk och sprit överallt. Ändå lyfte det inte alls och vi blev inte långvariga där. Efter att ha bjudit bort lite fulsprit och berömt en tjejs pappas utseende (det är rätt udda va?) så fick vi skjuts av Olle som rattade ner oss till Kungälv. Vi var hemma! Började vingla bort mot Kockar men jag blev kidnappad av Elin och Albin och lämnade mitt tappra gäng och begav mig bort till Malt. Gick in gratis, kanske tog de mig som en singeltjej, antagligen inte.

Snygglisa (fräckast bloggnamn?) hittades och hon hade imponerande fräcka boaormar runt halsen, till detta ett gäng blinkande ringar och det bara osade schlager om henne. Kassörskan Matilda ville inte vara sämre och hon hade också fingrarna fulla av ringar. Hon visade mig hur man på ett effektivt sätt dämpar stress, resultatet var imponerande. När jag nu kände mig lugn så kände jag att det var dags att vandra hemåt för lite kvalitetssömn. Vinkade av mina kamratar och klampade hem genom Kungälvs alla vattenpölar och snövallar för att dyngsur trampa in i hallen. Mötte Jimmy och Svensson som satt i hallen och drack min 20%-iga banansprit. Svennson hade lurat i Jimmy att det var Absinth. Ett bra exempel på hur smaklökarna tar semester när levern kör nattskiftet.

Vaknade upp i min egna säng och tänkte aldrig mer. Förutom ikväll då. Kanske någon gång mer. Vi ses.

Gåsencitat:

"Begravning på en fredag, det kan fan inte vara roligt!"