Utgång, Framgång, Hemgång

När vi kikade i våran kalender så var en vit helg inplanerad. Gåsen föreslog dock att vi borde gå ut och bekanta oss med några kalla, och på den punkten är vi aldrig omöjliga. Några kalla blev genast några till och sedan var kvällen igång. Champagnekorken slog i taket som ett symboliskt startskott för en fin afton. En afton som bjöd på ett stormöte på tvn och flera stormöten i tv-soffan. Dodde var hemkommen från utomlands och bidrog med flera glädjestunder. Det mest kära återseendet stod dock Johan Backlund för då han efter lång frånvaro tog plats i soffan. Med sig hade han tre kilo skägg och tio öl. Hasse hade han också med sig men han smet ut ganska snabbt.

Med i soffan var också Christian. Vi trodde alla att han skulle leva ut fullständigt men han valde att ligga lågt. Istället var det Snygglisa som tog kommandot och förde konstant ett resonemang om huruvida Cronaldo nopprar sina ögonbryn eller ej. Tröttsamt. Tack och lov avbröt Ung henne och tog tillfället i akt och visade sina bästa imitationer och andra fräcka tricks från the hood. Mer uppskattat.

Det blev tid för bekännelser av de allra mest pinsamma slag. Dodde vände sig mot sin reskamrat Ung och utbrast hur mycket han ångrade när de åt sand i Aiya Napa. Att Svensson halsade poolvatten var dock inget han ångrade, eller? Jag ångrar ingenting.

Det är här det traditionella stycket börjar. När jag på ett fyndigt sätt försöker säga samma jävla sak varenda gång. Ja, vi gick till Kockar igår också. Det var inga stormiga hav, inga kaptener och inget sådant skitsnack. Det var fullt ös och hade Talangjuryn befunnit sig på dansgolvet så hade vi haft ett stort antal finalister. Jag hade nog också hamnat i tv, fast jag hade tveklöst tillhört den talanglösa skalan. Jag är bättre på att se tokigt fräck ut vid baren. Killen som slänger in banangroggar och charmar alla med sin fabulösa hållning. Gåsen intygar.

Kaldis försökte connecta med dealern men det blev inget lyckat resultat på den fronten, bättre gick det ekonomiskt och snart har han tillräckligt med startkapital för att förverkliga sin dröm. På tal om drömmar så var våran drömprins Gåsen på ett strålande humör då han bemästrade dansgolvet på ett fantastiskt sätt. Backis ville göra likadant och pumpade sig full på redbull för att få bli som sin bevingade livskamrat men det resulterade inte i någon magi. Däremot i en fullfjädrad fylla.

Gåsen kände sig hotad på Kockar efter att ha blivit halvt attackerad av en ångvält och bestämde sig för att ta sig till Malt. Efter ett tag hängde segertåget efter och jag hamnade med honom och världens längsta man vid spelautomaten. Efter att ha insett att min förmåga inte skulle räcka till så vände jag mig mot Gåsen. Vinst direkt och på nästa försök gick han på knock out. En saftig smäll senare så slocknade hela skärmen och jag fick mentalt vinka adjö till mina pengar. Gåsen mumlade något om att han förväxlade det hela med ett sådant boxningsspel som han spenderade en hel sommar med i sin barndom. Sedan försvann han och Svensson hemåt..

Jag hittade en skäggig stackare i ett gathörn på vägen hem och slängde mina sista växelpengar åt det hållet. Ni kan ana hur förvånad jag blev när den skäggiga lilla varelsen utbrast "Hej Henrik Carlsson!" och gjorde mig sällskap men lät pengarna ligga kvar. Den otroliga vandringen startade här. Jag fann Emma och vi pratade om svunna tider, Håkan Hellström och Tanzanias export. Mer om de två förstnämnda kanske. Efter att länge och väl ha konverserat på utsidan Combi så avbröt Backis oss med ett frågvist sms. Vi återupptog vandringen men tog ännu en paus vid busstationen.

I ett hav av taxibilar, sällskap och fylla så gjorde vi succé. Andra avenyn-kändisar varvades med en rimkavalkad från Backis som rev ner applåder och skratt. Efter detta så kände taxin sig redo för att plocka upp vårat sällskap så vi fortsatte vidare längs stigen som leder mot min boning. Nästa möte blev med tidningsbudet. En oerhört käck kille som lät oss få en tidning. Han imponerades av våran fylla och meddelade att han själv hade ett lock att knäppa när han kom hem. Varför i helvete han ville börja dricka öl en söndagmorgon förtäljer inte historien. Slutligen nådde vi dörren och lämnade en lång men oerhört händelserik kväll bakom oss.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0