Eggface firar påsk
Jesus dog och återuppstod under påskhelgen. Samma sak kan sägas om Gåsen och hans lärjungar, som efter ett bestialiskt firande på fredagkvällen vaknade upp med en extremt närvarande bakfylla. Trots det så var det Påskafton och plikten kallade. Kaptenen skrek "Alle man på däck" två kvällar på raken och skeppen fylldes för att sedan bege sig ut på de stormiga haven.
Långfredagen, en sorts uppesittarkväll. En formtoppare inför den stora dagen. Det var ju tvunget att utnyttjas, så vi drog ihop ett gäng döskallar och kraschade i vårat vardagsrum. En långväga gäst, Scarface, var där, så var även Gås, Dodde och hans flickvän (vad hette hon nu igen?). Kappo hade sin plats i soffan och Apel gjorde ett gästspel. Lägg till tre påskkärringar med Nea i spetsen och du har ett par, tre hjärnceller.
Jag var bara närvarande på fredagen, det finns det många som är glada för. Gåsen hade the night of his life på lördagen och vaknade upp blå som en smurf och med en kraftig värk i röven. Då sov han ändå inte i min säng den natten. Nea var ute och svingade, de andra tjejerna flög som käglor på krogen, ensam kvar stod Svensson och bättrade på sin fylla för att få så kraftig ångest som möjligt dagen efter. Fast nog om lördagen, jag håller mig till det som är sant och sanningen finns alltid i mitt synfält, det är bara den jag förmedlar.
Då dagen hade spenderats med ledig tid så fanns det gott om kraft i våra sinnen. Det var som upplagt för en komplett åktur, gruppen smälte ihop till ett stort urskenat tåg som var på väg i rasande fart in i ett dimmigt inferno. Vi hade alla löst en första klass-biljett med extra allt, för glasen fylldes ständigt på och om det hördes inga klagomål. Det var vackert. Att ett lock Norrlands guld mystiskt försvann var en miss, fast nog tyckte en stor del av gänget att det var skönt att vara sig själv för en stund.
Dodde, min stora bloggkonkurrent, var i fantastisk form. Den mannen är ett föredöme och en tvättäkta lirare. Desstuom förvånansvärt lik Dolph. Han såg snabbt att Gåsen låg inne med en jäkla luftgit... nä, luftis. Det påpekade han för sin vän Kalle innan han svepte i sig lite dryck. Hans tjej satt bredvid och funderade på att köpa en ny lott, även om det inte skulle bli någon vinst så måste det till och med finnas andra nitlotter som är bättre.
På Kockar var det en hitkavalkad från stereon och inte ens jag kunde hålla mig ifrån dansgolvet, något som jag bittert ångrar idag. Och imorgon, och dagen efter det. Apel, känd från tv-programmet Hål i väggen, tackade ganska snabbt för sig. Jag och Scarface smällde i oss banangroggar och vingdryck under tiden och hade det riktigt, riktigt bra. Om det var därför långfredagen inte levde upp till sitt namn, tvärtom så gick tiden väldigt fort och helt plötsligt stod vi på busstationen och förhandlade taxipriser på ett fantastiskt effektivt sätt, och fick skjuts hem till dörren. Vaknade upp till en lördag som inte kommer att dokumenteras, ni får helt enkelt ha er egen version av den kvällen.
Förresten, Ivar var lugn den här helgen också. Godnatt.
Långfredagen, en sorts uppesittarkväll. En formtoppare inför den stora dagen. Det var ju tvunget att utnyttjas, så vi drog ihop ett gäng döskallar och kraschade i vårat vardagsrum. En långväga gäst, Scarface, var där, så var även Gås, Dodde och hans flickvän (vad hette hon nu igen?). Kappo hade sin plats i soffan och Apel gjorde ett gästspel. Lägg till tre påskkärringar med Nea i spetsen och du har ett par, tre hjärnceller.
Jag var bara närvarande på fredagen, det finns det många som är glada för. Gåsen hade the night of his life på lördagen och vaknade upp blå som en smurf och med en kraftig värk i röven. Då sov han ändå inte i min säng den natten. Nea var ute och svingade, de andra tjejerna flög som käglor på krogen, ensam kvar stod Svensson och bättrade på sin fylla för att få så kraftig ångest som möjligt dagen efter. Fast nog om lördagen, jag håller mig till det som är sant och sanningen finns alltid i mitt synfält, det är bara den jag förmedlar.
Då dagen hade spenderats med ledig tid så fanns det gott om kraft i våra sinnen. Det var som upplagt för en komplett åktur, gruppen smälte ihop till ett stort urskenat tåg som var på väg i rasande fart in i ett dimmigt inferno. Vi hade alla löst en första klass-biljett med extra allt, för glasen fylldes ständigt på och om det hördes inga klagomål. Det var vackert. Att ett lock Norrlands guld mystiskt försvann var en miss, fast nog tyckte en stor del av gänget att det var skönt att vara sig själv för en stund.
Dodde, min stora bloggkonkurrent, var i fantastisk form. Den mannen är ett föredöme och en tvättäkta lirare. Desstuom förvånansvärt lik Dolph. Han såg snabbt att Gåsen låg inne med en jäkla luftgit... nä, luftis. Det påpekade han för sin vän Kalle innan han svepte i sig lite dryck. Hans tjej satt bredvid och funderade på att köpa en ny lott, även om det inte skulle bli någon vinst så måste det till och med finnas andra nitlotter som är bättre.
På Kockar var det en hitkavalkad från stereon och inte ens jag kunde hålla mig ifrån dansgolvet, något som jag bittert ångrar idag. Och imorgon, och dagen efter det. Apel, känd från tv-programmet Hål i väggen, tackade ganska snabbt för sig. Jag och Scarface smällde i oss banangroggar och vingdryck under tiden och hade det riktigt, riktigt bra. Om det var därför långfredagen inte levde upp till sitt namn, tvärtom så gick tiden väldigt fort och helt plötsligt stod vi på busstationen och förhandlade taxipriser på ett fantastiskt effektivt sätt, och fick skjuts hem till dörren. Vaknade upp till en lördag som inte kommer att dokumenteras, ni får helt enkelt ha er egen version av den kvällen.
Förresten, Ivar var lugn den här helgen också. Godnatt.
Kommentarer
Trackback
