Halvt borta hela kvällen

Jesus. Det är ett namn som figurerat på den här bloggen ganska ofta. Det ska han få göra även idag. Det finns dessutom anledning till det, det är inte bara för att dra hans namn i smutsen. Det är nämligen som så att enligt en tjock, gammal bok så lyckades han återuppliva sig själv. Det är precis vad jag tänkte göra med den här bloggen. Eller inte helt precis kanske, det är ju inte Jesus jag ska återuppliva. Han kan gott få vila sig i form ett tag till.

Vanligtvis så är inläggen på den här bloggen kopplade till en utgång. Igår var jag inte ens ute. Förutsättningarna för att lyckas skapa något fantastiskt för läsaren är därmed ingen vidare. Det kommer krävas mycket strunt från min sida. Tur att det är just strunt jag är så bra på att skita ner webben med.

Lite material för min rapportering finns dock. Förfesten förgylldes av min närvaro på alla sätt och vis. Så den ska därför synas med lupp. Tillställningen var hos Danne och i sällskapet fanns inte någon som var aktuell för nobelprisen som delats ut i veckan. Närmast var väl Hammar antar jag.

Danne, Backis och jag har testat på en del fantastiska hårkreationer under den senaste perioden. Igår var det dags igen. Rent matematiskt halverade vi våran snygghet på bara någon minut. Men tyvärr är inte utseendet något matematiskt problem. Genom att raka av håret på halva huvudet blir man mer än dubbelt så ful, men också mycket mera kul. Fördelarna vägde upp nackdelarna i våra fula huvuden.

När jag anlände så hade Danne och Backis redan klippt sig. Därför hade de närmast skrivit manus kopplat till den övertalningskampanj som de var beredda på för att få mig att klippa mig. Istället så svarade jag bara okej, medan jag knäppte min skjorta, när frågan kom upp. Med förvånad min började Danne klippa medan han förklarade hur dumma i huvudet vi var. Det var väl mest bara att instämma.

Färdigklippta så slog vi oss ner i soffan. Vissa spelade fifa, andra drack vin. Gåsen? Han satt och skickade hundratals sms genom luften. Den vanligtvis så sociala mannen gick inte att känna igen, men nog var hans tumrörelser imponerade. Backis däremot, han var jättearg. Några förluster på fifa fick honom att koka och han lämnade soffan, bara för att kort senare vara i vägen för tvn hela tiden. Då blev jag nästan lika arg.

Det var överhuvudtaget mycket ilska i luften. Nästa man att bli arg var Chricke. Danne skulle ge mig min festisflaska med rödvin. Trots att kastet var närmast perfekt så var inte resultatet det. Om inte korken är stängd så rinner vinet ut, och när det gör det på Chrickes tröja så är det uppenbarligen någonting dåligt. Att jag sedan fick skulden är för mig fortfarande en gåta.

En annan höjdpunkt, utöver den fantastiska film som finns sparad på min mobil, var när vi, likt fnittrande tonårstjejer, kurade ihop oss och spelade "jag har aldrig". Jag har aldrig haft minnesluckor var nog kortet som frambringade just minnesluckor på oss allihop.

Så småningom var taket i vägen för fyllan och vi packade upp och förflyttade oss ner mot staden, mot krogen, mot stjärnorna. Jag, Danne och Hammar tog en löptur (!) till donken först. Efter det försvann jag hemåt och därmed blev rapporteringen högst lidande. I fortsättningen skall jag ta mitt mediala ansvar och närvara hela kvällen. Väl mött då.

RSS 2.0